Författararkiv: admin

Barn- och Ungdomssjukhuset i Lund

Beställare: Regionservice Skåne

Barn- och Ungdomssjukhuset behövde en rehabiliterande utemiljö till sina inlagda barn.

Lekmiljön skulle vara lockande, naturlig och fr a innehålla delar som på ett lekfullt sätt kunde användas av sjukgymnasternas arbete med barnens rehabilitering. I nära samråd med vårdpersonal och beställare ritade vi redskapen  och formade lekmiljön inkl trivsam vistelsemöjlighet för besökande anhöriga.

DSC_1965

Inviger ny äventyrspark på Skånes universitetssjukhus - Region SkåneDSC_1967

IMG_3674 kopia

IMG_3679 kopia

Frediksdal julinstallation 2010 ‘Midvinter’

Beställare: Frediksdals Museer och Trädgårdar i Helsingborg

I den mörka midvintertiden har vi ett behov av att förbereda oss inför ljusets, värmens och växandets återkomst. I detta tema skapade en ljus- och ljudsatt vandring genom Engelska Parken, som del av Fredriksdals traditionella julmarknad.

Utställningen synliggör det faktum att vi lever på en plats på jordklotet som ligger väldigt långt norrut. Det var ett strävsamt liv för människorna förr att klara av det kalla och karga klimatet.  Vi visar människans behov av att bygga sig ett varmt rum mitt i det mörka och kalla, hennes behov av att göra det vackert omkring sig, av att ”boa” sig. 

Några axplock ur utställningen:

IMG_0470

Istappar: Naturen har frusit till is. Allting är stilla. Naturen håller andan. Endast ett svagt klirrande ljud far genom vinternatten. Det är bistert, det är kallt, men det är också så vackert. 

IMG_0476

Bykstugan: Inför julen ska allt göras rent och fint. I bykstugan bykas allt från kläder och sänglinne till gårdens trasmattor. Det doftar av kokande vatten, lut och såpa

 

Fredriksdal CP 101103 097

Isskulptur: En ljushägring syns där inne bland träden. Den skimrar av blått och av grönt. Ibland skiftar den ät lila. Vad är det? Vad kan det vara som syns där borta?  Jag tror att jag hörde något! Långt uppe i nord är norrskenet vanligt förekommande. Hur tänkte urtidsmänniskans inför detta makalösa skådespel?

Fredriksdal GG 018

Jordkällaren: Här står sommarens dyrbara skörd prydligt uppställda på rad i korgar och lårar. Det som man har skördat måste förvaras och hushållas med till nästkommande sommar och höst då de nya grödorna är färdiga att skördas. 

 

Kirsebergs ishall i Malmö

Beställare: Malmö Stad Serviceförvaltningen, ERUF EKO-gruppen

Syftet med det treåriga projektet ERUF EKO (Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse) var att hitta ledtrådar till utvecklingen och marknadsnischer för hållbar upprustning av bostadsområden och byggnader. Kirsebergs Ishall utgjorde ett av pilotprojekten. Fokus lades på ekologisk hanteringen av dag- och smältvatten från hallen, på försök med fasadgrönska, på ett värdigt och välkomnande utseende samt på en socialt sett bättre fungerande utformning av anslutande utemiljö.st”rst

ev1 ev2 Fas 1 Vy entr‚ kopia Fas 2 Snitt damm kombiplan kopia

Folkets Park i Malmö – Äventyrsgolf

Beställare: Malmö Stad, Gatukontoret

’Malmö i våra hjärtan’ , denna attraktion i parken är långt mer än vanlig minigolf, den så kallade äventyrsgolfen presenterar också Malmös historia. De fjorton golfhålen tar den spelande besökaren bl a till Turning Torso, Öresundsbron, Kockumskranen, Malmö Arena, Kronprinsen och Kallbadhuset.

Koncept och banor med ikoner har tagits fram av LG Nilsson, Björn Ollner och Hans Olofsson. Vårt uppdrag var att sy ihop en trivsam och väl fungerande helhet av bananläggningen och inlemma denna i övriga parken.

 

Denna

Värpinge Torg, Lund

Beställare: LKF AB

Värpinge Torg byggdes på 80-talet och brast i både funktion och utseende. Uppdraget var att göra torget levande och attraktivt för alla åldrar, fr a för barnen, och samtidigt ge en mer upphöjd image till sitt bostadsområde. Förutsättningarna för butikerna optimerades och torgets äldreboende gavs möjlighet till trivsam vistelse och rörelse.

IMG_1628

IMG_1635

Skiss 110830 Struktur

Mellanvångsskolan Staffanstorp

Beställare: Staffanstorps Kommunfastigheter AB

Uppdraget omfattade förstudie inför nybyggnad av Mellanvångsskolan, en F-5-skola i Staffanstorps Kommun, samt utformning och projektering till bygghandling.

Den befintliga skolan från 70-talet var mycket sliten. Skolan fick en helt ny skolgård. Personalens höga ambitioner att utnyttja utemiljön i verksamheten gavs helt nya förutsättningar, liksom barnens behov av både grönska, rörelse och lugn. Skolan gavs ett representativt och trivsamt uttryck.Plan Uemiljön 100919 Sektioner färg 100920

Bladins skola i Malmö

Bladins Illustrationsplan A2Beställare: Bladins Skola

Bladins skolas skolgård var innehållslös och levde inte upp de de förväntningar personal, föräldrar och elever hade på den.

Vi tog fram ett förslag på utformning i nära samarbete med skolan. Den relativt lilla ytan till trots kunde vi tillgodose barnens behov av grönska och olika typer av lek och vistelse, både rörelse och lugn. Även skolans image gavs ett lyft.

 

Temalekplats ”Rörelse”, Enskifteshagen Malmö

Beställare: Malmö Stad Gatukontoret

Enskifteshagen utgör ett parkstråk i Malmö, en del av förbindelsestråket mellan centrum och bl a Rosengård. Parken upplevdes som ogästvänlig och mycket otrygg. Uppdraget var att rusta upp den befintliga lekplatsen på temat ”Rörelse”.

R”relselek 090617_GG 021Lekplatsens alla delar spinner på temat, både redskap, utrustning, utformning och detaljer.

Efter upprustningen blev lekplatsen ett ‘vattenhål’, den attraherade alla åldersgrupper och förvandlade den otrygga parken till en vänlig, leende, populär och alltid välbesökt plats – därmed också trygg.Enskifteshagen Beskuren

”Vara”

header

TÄVLINGEN

Malmö stad, Movium, Svenska Kommunförbundet och Bo01 bjöd år 2000 in till en tävling om ekologisk lekplats i Västra Hamnen i samband med bomässan Bo01. Lekplatsen skulle innehålla en prefab- och en platsbyggd del. Vårt förslag till platsbyggd lekplats erhöll 3 pris.

FÖRSLAGET Lekplatsen bygger på kraften i naturens egna element – växter, vind, sten, vatten – och består av skog omgiven av en vattenväg. Vattnet drivs med hjälp av ett vindkraftverk. Ihåliga trädstockar och vindorglar förstärker med vindens och barnens hjälp de naturliga ljuden – vattnets porlande och trädens sus – på platsen.

UR JURYNS UTLÅTANDE ‘Ett sinnligt förslag som förmedlar lugn och som ger utrymme för barnens egen inneboende kreativitet och leklust’

 

 VARA-23 VARA-3
 VARA-21  VARA-4
 VARA-22

Stadiontorget i Malmö

header

Vårt förslag: Stadiontorget formas som en plats för lek och allvar, samvaro och upplevelser, spänning och avkoppling. Karaktären är storskalig – dels för att matcha byggnaderna, dels för att spegla de stora idrottsinsatser som de båda arenorna blir skådeplats för liksom det stora arbete som villkorar dessa insatser. Platsen utstrålar lugn och enkelhet. I utrustning och möbler finns ändå en lekfullhet inspirerad av olika symboler för idrott. Bänkarna i form av siffror t ex är tillverkade i genomlyst betong i friidrottens typiska klara färger. Det är en tålig plats. De valda materialen är slitstarka, ytorna är fria och öppna. Det är en vacker plats. Platsen ger en fin upplevelse även när den är tom. Trädens kronor, de bearbetade markmaterialen och de speciella detaljerna bidrar till det. Det är en vänlig plats. De strödda platanerna binder samman byggnaderna, är sköna för ögat och stärker samtidigt Stadionparkens idé som starkt samlande socialt stadsrum, dit man kommer både som utövare, åskådare och besökare. Honnörsord: Vacker, värdig, storskalig, mänsklig, vänlig, tålig, funktionell, speciell, lekfull, och respektfull.

SIFFROR_SKISS
siffror-farg

BTG_MONSTER_Farg_2

Fredriksdal julinstallation 2009 ‘Midvinterblot’

Beställare: Fredriksdal Museer och Trädgårdar i Helsingborg

Med avstamp i gamla nordiska traditioner som julbad, ljusstöpning, julbak och -mat skapades en stämningsfullt ljussatt vandring genom Engelska Parken

header

.

FredriksdalCP_091205_019
FredriksdalCP_091205_029

IMG_0808
IMG_0882

1. Juläpplena
Äppelträdet har odlats i vårt land i bortåt 4000 år. Äpplet har därför en framträdande roll i våra mattraditioner, inte minst kring jul. Äpplet har använts som symbol för kärlek, sexualitet, fruktsamhet, livet och även för rikedom. I den nordiska mytologin var det Idun som hade hand om ungdomens äpplen som hon delade ut till de andra asarna så att de kunde hålla sig evigt unga.

2. Feststavar
I gamla tider hade man för vana att resa feststänger vid olika högtider, t.ex. vid dop och bröllop. De dekorerades ofta med färggranna pappersremsor. Stängerna hade ofta skiftande utseende och karaktär och kunde fungera som symbol för en gård, by eller trakt. Midsommarstången och julstången är speciella varianter av feststången.

3. Julbadet
Julbadet ägde rum när julen stod för dörren. Ett stort träkar ställdes upp inne i stugan och alla på gården badade sedan i sträng hiearki. På sina håll lade man i torkade blommor som man sparat från midsommar i badet. Blommorna skulle ge de badande styrka och skydda dem från onda krafter.

4. Julstöpningen
Vi lever i ett mörkt land på vintern. Under den mörkaste årstiden tvingades man använda sig av ljus för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Traditionen att lysa upp våra hem med ljus går därför långt bak i tiden. Förr användes mestadels talgljus. Ljusen stöptes i samband med att fåren slaktades i oktober. Ibland använde man sig av oxtalg. Att tända ljusen redan i skymningen ansågs som mycket slösaktigt. Man tog tillfället i akt att ”vila skymning” eller ”kura skymning”.

5. Julstängerna
I gamla tider fanns en vintrig pendang till våra tiders midsommarstänger, nämligen julstängerna. De förekom flitigt runt om i vårt land och har anor långt bak i tiden. På gamla runstavar är ibland den 21 december (midvintersolståndet) markerat med två korslagda stänger med kvarsittande toppruskor. Julstängerna placerades ofta i par framför huset som tecken på att julfriden inträtt och för att skydda gården mot julnattens okända makter.

6. Lusthuset
I lusthuset har det dukats upp till fest! Till jul bakades förr bröd i speciella former som inte förekom vid andra tider på året. Bröden dekorerades med hjul, kors, kusar, bockar osv. I förhoppning att få kraft för ännu ett års tungt arbete bakades ofta en så kallad såkaka. I den skulle alla fyra mjölsorterna ingå. Såkakan lades mitt på bordet och fick inte röras förrän vårbruket sattes igång. Då delades det av alla gårdens människor och djur. Änglarna sjöng för herdarna om Jesu födelse. Änglaspelen symbolisera kopplingen mellan den gamla hedniska julen och vår tids kristna jul.

7. Lussekatten
Välkommen in i lussekattens välkomnande famn! Lussekatten har inget med lucia att göra utan syftar istället på Lucifer, alltså djävulen. Den gula färgen i brödet ansågs skrämma bort den ljusskygga Lucifer. Många av de former som lussekatterna bakas i kan spåras ända till bronsåldern.

8. Midvintersolen
Under midvintersolståndet står solen som lägst på himlen. Naturen ligger till synes död. Solen har i alla tider varit en viktig symbol för liv och naturens återfödelse, en symbol för kraft och fruktbarhet. Här ligger ”solen” nedbäddad i markens mylla som en jättelik bronssköld och gör sig påmind om sin snara återkomst.

9. Midvinterblotet
Innan vår jul blev kristnad firade man midvinterblot. Vi vet egentligen inte så mycket om dessa blot, men det finns starka skäl att tro att människor offrade boskap för att vinna gudarnas gillande. Vissa menar att de röda kulorna i våra julgranar är en kvarleva av de slaktade offren som blodiga hängdes upp i offerträdet. Här symboliserade med de röda virade stammarna.

Hedmanska Gården, Malmö

header

Hedmanska gården är en kringbyggd gård med anor från 1500-talet i centrala Malmö.

Gården behövde göras tryggare kvällstid och mer tillgänglig för rörelsehindrade m fl. Den behövde också ges bättre funktion för sina olika verksamheter, servering, utställningar och sommarscen.

Den historiska anknytningen och ett “omärkligt” införande av ökad tillgänglighet mm var bärande idéer i gestaltningen.

Hedmanska-bsg-aarden-bsi-bsMalm-oe-3
Hedmanska-bsg-aarden-bsi-bsMalm-oe-2

Max Hamburgerresturang, Lund

Max.pub

Hamburgerkedjan Max drive-in-restaurang vid Kung Oscars Bro i Lund stod klar hösten 2001.

Utemiljön skall förutom att ge ett representativt och välkomnande intryck tillgodose ett smidigt trafikflöde – framför allt för kunderna, men även för varutransporter och sophämtning.

Med hjälp av markbeläggningen anges de olika ytornas funktion och dignitet. Besöksparkeringen är i asfalt medan miljön närmast restaurangbyggnaden är i betongsten. Körytorna är lagda i fiskbensmönster. Uteserveringen har ett lugnt golv av större betonghällar. En bred kantsten med liten visning håller samman vistelseytan närmast byggnaden och skiljer denna från de omgivande trafikytorna.

Ett stråk i betongsten leder besökare till fots in mot restaurangentrén. Trafikpilar och övriga vägmarkeringar är utförda i gul markeringsmassa på asfalt och gul betongsten i betongstensyta. Utformningen av markeringarna i betongsten är speciellt framtagna till projektet.

Max.pub

MedScand, Tomelilla

MedScand.pub

Målet med anläggningen var att med enkla medel tillskapa en representativ entré till Medscands anläggning.

Utformningen av markytorna har bland annat inspirerats av den befintliga stenmuren, troligen en gammal ägogräns, som löper ge- nom tomten.

Tomten har fått en egen infart från Hannelundsgatan. Ytan mellan Hannelundsgatan och muren är en lugn, välskött gräsyta med ett stråk av lökar och ängsblommor.

Innanför muren ligger den första parkeringsytan parallellt med muren. Den avslutas med en hög och kraftfull bokhäck.

Nästa parkeringsyta avslutas också med en bokhäck. Den är svagt vinklad mot den första för att ge infarten en behaglig böjning och för att skapa intresse åt linjeföringen mellan mur och häckar.

De höga häckarnas linjer förlängs ut över tomten i form av stråk av vårlökar och ängsblommor. Övriga gräsytor klipps traditionellt.

Längs vägen fram till byggnaden planteras det skånetypiska och dekorativa trädet oxel. Själva körytan i asfalt kantas av en bred fris av betongsten — detta för att ge infarten ett vänligare intryck och för att på ett välkomnande sätt samla upp de gående från parker- ingen.

Framme vid entrén ligger angöringen, en bearbetad platsbildning i betongsten. Platskänslan förstärks av en relativt tät plantering av hagtorn. Vid sidan av entrédörren utförs en minred plantering av blommande växter.

Vid sidan av angöringen finns platser för pauser, delvis under krontak och delvis i anslutning till gräsyta. Platserna är avskärmade med spaljéer och blommande klätterväxter och träd.

ABF, Malmö

ABF

ABF i Malmö ville rusta lokaler och utemiljö. Huset är byggt på 30-talet och ambitionen var att följa tidsandan i upprustningen.

Undervisningslokalerna fick en förplats med värdiga material, trädplantering och bänkar.

Parkeringsplatsen sattes helt i gatsten och kantades av buxbomsplanteringar med rosor och perenner.

ABF-3
ABF-2

Limhamns torg

header
Limhamns torg har använts som handels- och samlingsplats sedan lång tid tillbaka. Dess nya gestaltning återspeglar i viss mån historien, Det har tydlig torgkaraktär med ljus, rymd och flexibilitet. Samtidigt har torget en påtaglig grönska och blomning med träd, gräs och rabatter. En trädkrans i form av dubbla rader av jättevitoxel omgärdar torget. Tillsammans med gräsovalen I torgets mitt återkopplar detta till torgets utfomrning från 1900-talets början. Det inre av torget är belagt med gatsten medan träden står i grus, med möjlighet till boulespel. Skulpturen ‘Vattenkristaller’ och de karakterisktiska gatlyktorna är element som har behållits vid ombyggnaden. Längs torgets sidor löper häckar alternativt murar och innanför dem stora perennrabatter och många sittplatser. Södra långsidan hålls öppen mot gamla rådhuset. Torgets hörnor är öppna för att underlätta gångtrafik. En fast scen är placerad i östra delen. Här finns också en småbarnslek med temat betong som associerar till ortens kalkbrotts-historia. Parkeringsplatser finns under trädraderna, med direkt infart från omgivande gator.

Limhamns-bstorg-3 Limhamns-bstorg-2

Söderkullatorget

Soderkullatorget

Söderkullatorget ligger inom bostadsområdet Söderkulla, byggt under 1960– och 70-tal. Torget led av bristande rumslighet som poängteras av en rad paraplyalmar och förstärktes ytterligare av att en cykelbana gick rakt igenom torget. Materialen var slitna och möjligheten att stanna upp på torget var starkt begränsad.

Förslaget syftar till att lyfta det sargade torget till en inbjudande mötesplats för de kringboende. För att förstärka rumsligheten planteras en grupp blommande träd i torgets östra del. I motsatta ändan placeras en fontän som tillsammans med en rad blomsterfat på ett enkelt men effektfullt sätt markerar torgets huvudentré.

Torget får en ny beläggning med markerade ränder av hällar som går vinkelrätt mot den förhärskande riktningen. Cykelvägen höjs till nivå med övriga torget och beläggs med betongmarksten i något mörkare färg. Bänkar inbjuder till att stanna upp för att njuta av fontänens porlande och till att titta på blommornas färgprakt eller på förbipasserande.

 

Soderkullatorget

Rondell, Norra Ringen, Lund

Norra_Ringen_rondell.pub

I samband med en omläggning av trafiken i korsningen Norra Ringen/Getingevägen togs ett antal förslag till gestaltning av två rondeller fram. Förslaget bygger på formstarka element som kan upplevas av bilisterna utan att de distraheras. De tre drumlinformade kullarna liknar strandade valar och återknyter till akvarietemat i tunneln under rondellen. Drumlinerna belyses med släpande ljus som framhäver dess former kvälls– och nattetid. På våren omges de gräsbeklädda drumlinerna av ett hav av blå scilla.

Norra_Ringen_rondell.pub

Centralplan, Malmö

Malmš CMetro Ark.sept 2004
I samband med planering av Citytunneln byggdes hela Centralplan framför Malmö Centralstation om. Stadsmässighet, tydlighet, hög finish och god tillgänglighet för alla transportslag var styrande i vårt arbete med gestaltningen. Ledstråk i beläggningen gavs ett stadsmässigt uttryck. Platsens historiska dignitet förankrades i materialval och disposition. Centralplans nya utseende tilldelades Region Skånes Arkitekturpris år 2004.

Centralplan_Malm-oe-3
Malmö C Metro Ark. sept 2004
Artikel C-plan

Högsäterområdet i Bjärred

Hogsater.pub

Området är anlagt på en gammal fruktodling och i planeringen av området var en viktig ambition att så många befintliga fruktträd som möjligt skulle bevaras. De knotiga äppel- och päronträden ger en fin karaktär åt området.

De olika ytornas användning – privata tomter, gångytor och körytor – har tydliggjorts med hjälp av markbeläggningen som förutom asfalt består av olika typer av betongplattor och marksten.

Infartsgatan och säckgatorna hålls samman med en bred fris av betonghällar i samma nivå som omgivande mark. Varje gata har en gemensamhetsplats med soffa, sandlåda och växtlighet.

I tomtgränserna löper ligusterhäckar. Dessa ger området en grön inramning året om. Träd i infartsgata och säckgator kompletterar varandra ifråga om blomning och växtsätt.

H-oegs-aeter-3
H-oegs-aeter-1

Gång- & Cykeltunnel, Norra Ringen, Lund

Norra_Ringen_tunnel.pub

I samband med en omläggning av trafiken i korsningen Norra Ringen/Getingevägen togs ett antal förslag till utsmyckning av två tunnlar fram.

Förslaget har hämtat inspiration från intilliggande ridhus och det faktum att tunneln är en viktig förbindelse mellan Tekniska högskolan och ett av stadens största studentområden.

Stiliserade hästar i form av schackspringare ”hoppar fram” i full galopp över schackrutor av klinker.

Norra_Ringen_tunnel.pub
Norra_Ringen_tunnel.pub

Norra_Ringen_tunnel.pub
Norra_Ringen_tunnel.pub

Norra_Ringen_tunnel.pub

”Trägen vinner”, Kv. Johanneslust, Malmö

header

Ett seniorboende byggdes nytt på tomt med gamla och bevaransvärda träd.

Utemiljön gavs ett kvalitativt innehåll för äldre och för deras besökare. Parkkänslan behölls och förstärktes. Rabatter med traditionella blommande växter anlades invid trivsamma sittplatser. En lekplats smögs in bland träden.

Dagvattnet togs omhand lokalt med rännor och en liten damm med fördröjningsytor.

Tr-aegen-bsvinner-3
Tr-aegen-bsvinner-2

Kungshults lekplats, Eslöv

Kungshult_lek.pub

En befintlig lekplats i ett villområde i Eslöv behövde upprustas. Lekytan gav ett ödsligt intryck.

På den anslutande kullen med rader av kaukasisk vingnöt, ett flerstammigt träd som med tiden ger en tålig, djungelliknande lekmiljö. Avståndet mellan träden, 3 m, är valt med hänsyn till smidig skötsel och god etablering.

Själva lekytan har kompletterats med ett varierat utbud av redskap och givits en sittplats med grill i sydvästläge.

Kungshult_lek.pub

Temalekplats och -trädgård ‘Musik’, Malmö

Aug_Musik.pub

UTFORMNING

Lekplatsen i Augustenborgsparken i Malmö har byggts om och getts temat Musik. I anslutning till lekplatsen har en trädgård anlagts, också den med temat Musik.

Pergolan som inramar lekplatsen i norr fungerar dels som skyddad sittplats, dels som ram för olika ljudalstrande objekt. Intill pergolan finns två stycken amadindor – xylofoner – stämda i två olika skalor. I klätterställningen är en parabol monterad som kommunicerar med en parabol placerad på kullen tvärs över gångvägen. I dessa två paraboler kan man höra varandra viska trots att avståndet dem emellan är stort.

Lekplatsen omgärdas med en kraftfull videplantering som lekbuskage. I denna plantering skapas ett ”tyst” rum, ett litet invallat rum med tak och väggar av vide och med golv av bark.

I anslutning till lekplatsen anläggs en bearbetad trädgård med sittplatser. Trädgården illustrerar fyra olika stämningslägen inom den klassiska musiken; Allegro, Andante, Adagio och Grave. Musikträdgården avslutas med ett Crescendo; när man kommer ut ur videvalvet som avslutar trädgården möts man av en stor utsikt över parken och himlen.

Aug_Musik.pub
Aug_Musik.pub

 

Musiklektrg plan helhet

Dalslandsplan, Malmö

header

Dalslandsplan ligger i ett område i Malmö med få mötesplatser för ungdomar. Vi fick 2004 av Malmö Gatukontor i uppdrag att tillsammans med grannskapets ungdomar ta fram ett upprustningsförslag på den hårt slitna och eftersatta parken.

Under arbetets gång stod det klart att en basketplan med gummiasfalt var det som stod allra högst upp på önskelistan. Runt planen finns generösa träbänkar för dem som vill titta på.

I parkens norra del finns en liten lugn, grön vrå. Ett par trappsteg upp ligger en sittplats intill en paraplyalm med en liten perennrabatt som blickfång. Här kan man lätt slinka in och för en stund koppla av från storstadens brus.

Dalslandsplan-2 Dalslandsplan-3

Temalekplats: Betong, Limhamns torg

header
Lekplatsen på Limhamns Torg är en del av den allmänna omgestaltningen av torget. Leken riktar sig framför allt till de mindre barnen. Den innehåller sand– och vattenlek, gunglek och klättermöjligheter.

Lekplatsens tema är ”Betong”. I lekplatsens olika delar visas betongens många uttrycksmöjligheter – runda och hårda former, infärgning i olika nyanser och reliefverkan.

Lektåget knyter an till Limhamnsbanans viktiga roll i transporten av cement från fabriken i Limhamn in till Malmö.

Utspridda kalkstensblock inbjuder till balanslek och ’följa John’ och minner samtidigt om det numera nedlagda kalkbrottets betydelse för orten och dess cementtillverkning. Sandlådans båtform känns given i detta havsnära läge.

Limhamns-bslek-3 Limhamns-bslek-4
Limhamns-bslek-10 Limhamns-bslek-9
Limhamns-bslek-8 Limhamns-bslek-6
Limhamns-bslek-12 Limhamns-bslek-5

 

 

Torups Skogslek

DSC_5686

Fikaplats header

Torups Friluftsområde kompletterades med en lekplats med tema skog. Lekplatsen har formen av en slinga där olika utmaningar avlöser varandra. Alternativa vägar gör att barn i alla åldrar finner sin nivå. I uppgiften ingick även att utforma själva redskapen som är tillverkade av material från platsen. Slingan placerades inne i skogen och anpassades väl till platsens nivåer och vegetation.

Torups-bsskogslek-1
Torups-bsskogslek-5

Torups-bsskogslek-4
Torups-bsskogslek-2

Bo01 – Kv. Salongen 5, Malmö

Bo01_PEAB.pub

Trädgården präglas av enkelhet, lugn och skönhet.

Den centrala gräsytan är planterad med rader av körsbärsträd som med tiden bildar ett krontak. Genomsilande ljus ger skuggor och dagrar vilket ger platsen speciell karaktär. Träden bjuder på magnifik vårblomning och sprakande höstfärger.

Gångstråken som löper runt gräsytan har en klassisk beläggning av betonghällar och smågatsten.

Du finner sittplatser i både sol och skugga. Längs mu- ren i söderläge löper en pergola med bänkar och prunkande rabatter i varma färger.

Vattnets spel med ljus och ljud kan upplevas i gårdens permanenta vattenspeglar och i de rännor som leder bort regnvattnet till grändens kanaler.Peab06 012

Bo01_PEAB.pubGården 6 år efter anläggning.

Kv. Harlösabanan, Lund

header

Harlösabanan ligger strax söder om Lunds stadskärna, alldeles intill det gamla järnvägsspåret mot Hardeberga.

Gården är uppbyggd av ett raster av klippta häckar. Häckarna anspelar på det rytmiska linjemönster som uppstår av järnvägens syllar.

Mellan häckarna bildas små rum och spännande gångar som gjorda för kurragömmalek. Små, gemytliga sittplatser gömmer sig bakom häckar och perennplanteringar.

Markmaterialen är valda med omsorg för att kunna åldras med skönhet. Entréerna är markerade med granithällar.

Kv Harlösabanan

Kv-bsHarl-oesabanan-3
Kv-bsHarl-oesabanan-2

Kv-bsHarl-oesabanan-4

Kv. Hytten 8, Malmö

header

Utmaningen till fastigheten i Kv. Hytten 8, Västra Hamnen, var att på liten yta anordna uteplatser, cykelparkering och trivsamma förutsättningar för gemensam utevistelse och lek.

En grått spaljéverk håller samman gården tillsammans med golvet av gul klinker.

En paulun i järn, översållad av blommande klätterväxter, skyddar sittplatsen och utgör gårdens smycke. Dagvattnet samlas upp och fördröjs i en liten vattenspegel.

Kv-bsHytten

Kv-bsHytten-2
Kv-bsHytten-3

Kv-bsHytten-4

Kv. Lekatten, Malmö

Vår ville skapa en oas mitt i den brusande staden. Via ett genomtänkt formspråk och konsekvent använda material och färger har vi velat hålla samman gården. Hela utemiljön utgörs av ett bjälklag med underliggande garage, målsättningen var att gården trots det skulle upplevas som ”naturlig”.

Boende och äldre har tillgång till sittplatser i både soliga och avskilda lägen. Centralt finns en öppen gräsyta för springlek, vila och gemensamma aktiviteter.

R”rsj”parken aug08 174

 

R”rsj”parken aug08 181

Växterna är valda under temat marktäckare med strödda, blommande solitärbuskar. Buskarna blommar över en lång säsong och har vintergröna inslag. R”rsj”parken aug08 169

Som en övergång mellan stad och innergård har gatsten och grå betongplattor använts på ett för Malmö traditionellt sätt utmed husliv, trottoarer och i portalerna.Lekatten_1

 

Högsäterområdet i Bjärred

Hogsater.pub

Området är anlagt på en gammal fruktodling och i planeringen av området var en viktig ambition att så många befintliga fruktträd som möjligt skulle bevaras. De knotiga äppel- och päronträden ger en fin karaktär åt området.

De olika ytornas användning – privata tomter, gångytor och körytor – har tydliggjorts med hjälp av markbeläggningen som förutom asfalt består av olika typer av betongplattor och marksten.

Infartsgatan och säckgatorna hålls samman med en bred fris av betonghällar i samma nivå som omgivande mark. Varje gata har en gemensamhetsplats med soffa, sandlåda och växtlighet.

I tomtgränserna löper ligusterhäckar. Dessa ger området en grön inramning året om. Träd i infartsgata och säckgator kompletterar varandra ifråga om blomning och växtsätt.

H-oegs-aeter

Hogsater.pub
Hogsater.pub

Kv Fyen, Malmö

Fyen_Presentation_130704

Gestaltningen av gården syftar till att skapa en vacker, trivsam och användbar boendemiljö.

Formspråk liksom material, utrustning och växtval tar avstamp i den tidsepok (1940-talet) som kvarteret härrör från – en tid som är berömd för sin höga kvalitet och omsorg i bostadsbyggandet, i byggnader såväl som i utemiljön.

Ledorden för utformningen är skönhet, enkelhet och funktion i kombination med stor omsorg om detaljer.

Fyen_Presentation_130704

Kv. Kronolotsen, Malmö

header

Kommen från den öppna, karga miljön utanför kvarteret möts du av en lummig gårdsmiljö med rika upplevelser i den lilla skalan. Formspråket är en blandning av geometriska och organiska former. Kvarteret annonseras med ett antal höga master med klätterväxter Mellan kajhusen skapas tre intima gårdar som ges en tydlig inramning av klippta häckar. Där finns skyddade sittplatser i västerläge, en liten lekplats, vårdträd och perennrabatter. Mitt i kvarteret ligger det samlande parkrummet — en generös, nedsänkt gräsyta inramad av vinddämpande oxelträd med plats för gårdsfester, midsommarfirande, bollspel m m. Föreningens gemensamma lekplats har fått kvarterets bästa solläge. Intill finns ett större antal sittplatser vid prunkande rabatter.

Kv-bsKronolotsen_Malm-oe

Kv-bsKronolotsen_Malm-oe-2

Kv-bsKronolotsen_Malm-oe-1

 

 

Bo01 – Kv. Salongen 8, Malmö

Bo01_Riksbyggen.pub

En prunkande blomstergata, vars återhållna färgskala förmedlar den fridfulla stämningen, välkomnar besökaren.

Gårdens lilla torg är beklätt med tegel, lagd i ett lugnt mönster. Teglet åldras med skönhet och skänker med tiden ytterligare en dimension åt gården.

Vid torgets finns ett litet vattenblänk och en pergola med perenner och bambu som rör sig stilla i sommarbrisen.

Från pergolan ser man den lilla allmogeträdgården. Här finns en liten kulturskatt i form av traditionella buxbomshäckar och 15 olika gamla sorters fruktträd och nyttoväxter. Äppelträdens blomning kommer med tiden att bli gårdens (v-)årliga höjdpunkt.

Bo01-bsRiksbyggen_Malm-oe

Bo01_Riksbyggen.pub
Bo01_Riksbyggen.pub

Villaträdgård i Lund

Villa_Ozolins.pub

Ägarna till en renoverad sjuttiotalsvilla önskade sig en trädgård i samma strama stil som de har renoverat sin villa interiört.

Familjen har två barn och trädgårdens gestaltning utgår från estetsika såväl som funktionella aspekter. Intill uteplatsen är en kryddträdgård anlagd i söderläge.

Den långsmala dammen med fond av bokhäck utgör en vacker och vilsam vy från uteplatsen.

Villa-bsOzolins

Villa_Ozolins.pub

Segepark, Programarbete

header

Tillsammans med SWECO FFNS Arkitekter tog vi 2002 fram en utvecklingsplan, tillika kvalitetsprogram, för ett f d mentalsjukhus, Östra Sjukhuset i Malmö – numera benämnt Sege Park.

Planen syftade till att utreda förutsättningarna för en omvandling av området med inriktning på bostäder.

Genom att definiera och lyfta fram dess arkitektoniska och kulturhistoriska kvaliteter och naturvärden som utgångspunkt för områdets framtida omvandling hjälpte vi beställaren att förtydliga och formulera sina visioner för Sege Park i text och i planer. Programmets mål var att ge förutsättningar för en funktionellt blandad stadsdel med karaktär av trädgårdsstad, där den kulturhistoriskt intressanta parkmiljön tagits tillvara och förädlats.

Ett planprogram togs 2007 fram för området av Malmö Stadsbyggnadskontor. Utvecklingsplanen och kvalitetsprogrammet var viktiga utgångspunkter för detta planprogram, som i sin tur kommer att utgöra ett underlag för fortsatt detaljplanearbete.

Sege-bsPark-3
Sege-bsPark-2

Brf. Kaj 33, Malmö

header

Kaj 33 ligger näst längst ut i Dockans norra kvarter. Klimatet här ute är tufft. Salta havsvindar trycker på från sydväst en stor del av årets dagar.

Gården är gestaltad för att stå i kontrast till det karga och vindpinade. Här inne ska de boende finna en lugn, grön, blommande oas att titta på och vara i.

Strikta häckar, ackompanjerade med grupper av klotformade träd, tar ner skalan, dämpar vinden och skapar en mängd olika rum och lugna, läiga sittplatser . Rummen är antingen fyllda av frodigt gräs eller blommande perenner. Det gröna bildar en grafisk kontrast mot perennernas lila toner.

Dockan-bsKaj-bs33_Malm-oe

Dockan-bsKaj-bs33_Malm-oe-2
Dockan-bsKaj-bs33_Malm-oe-3

Dockan-bsKaj-bs33_Malm-oe-4

Bo01 – Kv. Salongen 22, Malmö

Bo01_Yxhult.pub

Gestaltningen av trädgården reflekterar husets enkelhet, rena linjer, färgval och behagliga rumsupplevelser.

Inom enkelhetens ram är behaget stort i vistelsen i trädgården på grund av praktfull blomning i massverkan, t ex de många klematisen som inramar gården, de långsträckta rabatterna med gula dagliljor respektive kattmynta, de många krukorna med sommarblommor, mm.

Sittplatserna har stöd av kraftig bambu och utsikt mot trädgårdens påtagliga blomning.

I trädgården finns ett allmogeinspirerat kryddoch grönsaksland med klassisk buxbomskant och olika arter av nyttigheter i hushållet.

Gångytorna är belagda med grå marktegel, ett gammalt material som knyter an till Sydsverige, men i nyare färgtappning.

Gårdens hållbarhet märks i valet av material; tegel, som har låg miljöbelastning och lång livslängd. Gården har stor grönvolym och är trots sin blomrikedom okomplicerad att sköta. Detta gynnar trädgårdens utveckling, mångfald, luftfuktighet och de boendes trivsel.

IMG_3011 (1)Trädgården ett flertal år efter anläggning.

Oxievång Idrottsplats

Oxievangs_IP.pub

Idrottsplatsen ligger mitt i Oxies mjuka dödislandskap.

De mjuka formerna i omgivningen återkommer i utformningen av idrottsplatsens olika delar.
Det stora bollfältet är omgärdat av kullar av varierande höjd. Sluttningarna fungerar både som bollfångare och som sittplats för åskådare på träningar och juniormatcher.

Parkeringens mjuka linjer ger en vacker och representatiov infart till området.
Idrottsplatsens entrézon markeras med stadiga rader av jättevitoxel satta i bågar över torget.

Oxievangs_IP.pub

Malmö Stadion, ny parkering

headerI samband med den planerande nya arenan krävdes utökad parkering till Stadion. I förslaget görs ytan framför Stadion om till en piazza där platskänslan är starkare än parkeringsfunktionen.

Platsen kan därför fungera väl både med och utan bilar.

Malm-oe-bsstadion-1

Malmö Gamla Idrottsplats

Malmö ip

 

En skolidrottsplats placerades i känslig parkmiljö. Stor hänsyn togs till den ursprungliga parkkaraktären. Målsättningen var att ge fina och rekreativa upplevelser i samband med idrottslektionen.

Malmo_Gamla_IP
Malm-oe-bsGamla-bsidrottsplats-1

Handikappbadet, Malmö

Handikappbadet var efter många års flitigt användande i behov av en upprustning. Den var svårtillgänglig och kändes oskyddad.

Gestaltningen tar fasta på vågornas böljande former. Den nya solplatsen ligger skyddad innanför en låg strandväxtbeklädd mur som böljar sig fram som gräns mellan sand- och gräsytor. Gräsytorna genom- korsas av ett vågigt rutnät av gångar, vars syfte är att göra platsen lätt tillgänglig för rullstolsburna solbadare.

På baksidan kompletteras den befintliga anläggningen med träd för skugga. De befintliga kullarna med buskvegetation kompletteras med ytterligare en som tillsammans med träden skapar rumslighet i den förut så vidöppna platsen.

Handikappbadet.pub


IMG_8759_exp-011.rev2

Handikappbadet-bsBilder_Malm-oe-2

Handikappbadet-bsBilder_Malm-oe-3

 

 

Gröningen spontanidrottslpats

Gröningen

I en bostadsnära park har en av Malmös första spontanidrottsplatser anlagts. Syftet med projektet är att skapa en mötesplats för barn och ungdomar som ska uppmuntra till rörelse, lek och idrottande på egen hand.

Anläggningen innehåller en multisportarena med konstgräs som kan användas till en rad olika bollsporter. Dessutom innehåller anläggningen streetbasket, löparbana, beachvolleyplan, boulebana och en mindre lek. Centralt finns ett gradängsystem i trä där man kan samlas för att betrakta det som händer.
Stor vikt har lagts vid samråd med de boende i området och den intilliggande skolan, som kommer att utnyttja anläggningen i sin idrottsundervisning.

Gr-oeningen-2
Gr-oeningen-3

Vittraskolan i Malmö

Vittra Västra Hamnens grundskola har funnits sedan 2002 och har ca 270 elever från årskurs 0 till 9. Skolgården var nergången och sparsmakad, Vittraskolan ville höja sin standard. Vi tog fram en lösning i nära samarbete och höll också i upphandling och byggledning.

 

Vittraskolan

 

 

IMG_2970 kopia

IMG_2578

 

Vikingaskolan, Lund

Vikingaskolan.pubSkolgården projekterades i samband med tillbyggnad med högstadiedel till befintlig låg- och mellanstadieskola från 1970-talet och stod klar 1998.
Skolgården är anpassad till olika åldrars behov – från de yngre barnens behov av rörelse och rollekar till de äldre högstadiebarnens behov av att sitta och kolla i trevliga omgivningar. Gränsen mellan yngre och äldre barn har utformats som en gradäng med blommande träd. Denna fungerar också som skolans samlingsplats.
Vikingaskolans skolgård innehåller olika typer av rum för olika stämningslägen. Det finns bollplaner både för lagspel och för socialt spel, det finns lugna platser i form av trädgårdar och lekredskap av olika slag.

En befintlig avenboksridå har bevarats i så stor utsträckning som möjligt, eftersom skogen är den mest inspirerande lekmiljön för barn. På Vikingaskolan kan man hitta de flesta i naturen förekommande trädslag.

Skolgården innehåller två trädgårdar medolika karaktär. I ’allmogeträdgården’ finns ett stort solur, via vilket man sas har kontakt med hela universum! Trädgårdarna gör skolgården trivsam både för lärare och elever, vilket medför tryggare rast och ökad kontakt mellan vuxna och barn.

Invid varje arbetsenhet finns möjlighet att odla. Skolgården erbjuder därmed extra grupprum utomhus. Gradänger är utförda i trä och sittvänliga. Här är det möjligt att enkelt samla hela klassen ute.

Framkomlighet, trygghet och bekvämlighet är självklara funktioner. Orienteringen är särskilt viktig. Skolgården är utformad så att man lätt hittar parkering och huvudentré.

Vikingaskolan.pub
Vikingaskolan.pub

Lovisaskolan i Lund

LovisaskolanLovisaskolan ritades av I. Hammarskjöld-Reiz 1959/1969. Nu var det åter dags att förändra skolan. Ytterligare en byggnad skulle läggas till för att skolan skulle rymma fritidsavdelning för åk F-3.
För att få den lilla skolgården att fungera har alla platser runt skolan tagits i anspråk för barnens räkning. Skolgården rymmer platser för såväl fartfylld lek som lugna, gröna platser för stillsam lek och kontemplation.

Omsorgsfull materialbearbetning har präglat projektet. Marken beläggs med grå betongplattor med inslag av gul markklinker, ett material som åldras med värdighet och som knyter an till 50- talsarkitekturen och byggnadernas färgsättning.

Att uppnå en god orienterbarhet har varit viktigt och det återspeglas i det nya huvudstråket som löper tvärs igenom hela skolgården.

Särskild omsorg har också lagts på att gestalta miljön utifrån barn med s.k. bokstavshandikapp.

Lovisaskolan039
Lovisaskolan045

 

Nydalaskolan i Malmö

Beställare: Malmö Stad Serviceförvaltningens ERUF EKO-grupp

Nydalaskolan är en F-5-skola byggd på 1960-talet. Den har en karg, hård och sliten utemiljö med dålig funktion och i det närmaste inga gröna ytor.

Skolan ingick i det treåriga projektet ERUF EKO ’Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse’ vars syfte var att hitta ledtrådar till utvecklingen och marknadsnischer för hållbar upprustning. Nydalaskolan, lyftes fram som ett exempel på tillämning.

Vårt uppdrag var att ge skolgården ett innehåll som stöttade elevernas inlärning och som illustrerade ekologiskt tänkande.(Fas 3 gr366nt tak.psd)

 

Vyer_a-b
Microsoft Word - Dokument1

Vollsjö skola, Sjöbo

vollsjoskola
I samband med tillbyggnad av skolbyggnaden skulle även utemiljön rustas upp. Skolgården inklusive en förskolegård är utformad för att stimulera barns och vuxnas sinnen, ska inspirera till olika former av lek och samvaro samt ge möjlighet till lugn och återhämtning. Utemiljön ska även fungera för undervisning liksom den ska ge plats för tekniska funktioner som parkering och varutransporter. Tillgänglighet är en självklar förutsättning för gestaltningen.

Den aktiva leken tillgodoses genom lek- och idrottsredskap och cykelingor mellan buskage av vide och avenbok. För vila och lugn samvaro finns gräsytor med blommande buskar och träd. Här finns även bersåer med sittmöjligheter som kan användas till undervisning, samt en grillplats.

Norr om själva skolgården anläggs en gräsfotbollsplan. Sittgradänger och grässlänter runt planen fungerar som åskådarplatser, både vid matcher och vid större samlingar.

Vollsj-oe-bsskola-2
Vollsj-oe-bsskola-3

Vollsj-oe-bsskola-4

Östratornskolan, Lund

Ostratornsskolan.pub

Östratornskolan, en låg- och mellanstadieskola i Lund, byggdes 1997 till med högstadium med tillhörande utemiljö. Liksom byggnaderna är skolgården här planerad med starkt miljöengagemang; Agenda 21 och den enskilda ele- vens situation har varit ledstjärnor. Kretsloppet har illustrerats, dagvatten synliggjorts och tagits hand om lokalt.

En rotzonsanläggning som är placerad i skolgårdens ena del renar gråvatten.

I arbetet med skolgårdens planering har slutsatser i den senaste forskningen kring barns lek och barns behov i olika åldrar arbetats in. Varje klassrum har fått ett eget anslutande uteklassrum och skolgårdens utformning har anpassats till de olika åldersgruppernas behov.

Växtmaterialet består till största delen av inhemska arter och blir på så sätt en tillgång i undervisningen.

För Östratornskolans utemiljö fick vi Lunds Kommuns stadsbyggnadspris 1998.

 

Ostratornsskolan.pub
Ostratornsskolan.pub

Gamla Hindbyskolan i Malmö

Hindbyskolan.pub

Gamla Hinbyskolan, en folkskola byggd år 1900, skulle byggas om till förskola. En stor del av den gamla historiska skolgården fanns kvar vid tiden för ombyggnad. Förskoletomten planerades så att den gamla anläggningen kunde uppfattas men med tillägg för fullgod funktion för barnen. Såtillvida kom tomten att innehålla bersåer, odlingsytor, formell plantering av lindar, blomsterplanteringar, lekbuskage, gräsytor och erfroderliga lekredskap.

Vikingaparken i Malmö

header

 

Vikingaparken ligger centralt i Svågertorps verksamhetsområde i Malmö. Under utgrävningstiden inför exploateringen gjordes förvånande arkeologiska fynd, ett flertal bosättningar från vikingatiden hittades och grävdes ut. Vi tog till vara dessa unika fynd genom att ge parken temat vikingatid och rekonstruerade tillsammans med utgrävande arkeologer stora delar av fynden. Det största huset byggdes upp i sitt bärande skelett och stolparna till övriga hus funna vid utgrävningarna markerades med ‘sittkubbar’. En brunn markerades också liksom ett litet grophus, alla exakt på sina fyndplatser. Vi försökte också illustrera livet på vikingatiden, dels med inhägnade odlingsytor för lin och sädesslag och dels med skoglika trädsamlingar med arter funna vid utgrävningarna, bl a alm-askskog och bokskog, typiska för denna del av Sverige.

Parkens funktion är rekreativ lunga för de stora omgivande arbetsplatserna, men också historiskt bärande utflyktsmål för skolor och annan undervisning.

Microsoft Word - Vikingaparken i Malm.doc

Orangeriet, Malmö Folkets Park

orangeriet

 

I samband med att en ny arrangemangsplan togs fram för Malmö Folkets Park fick vi 2003 uppdraget att analysera och strukturera parken. Som första ombyggnadsetapp fick vi uppdraget att tillskapa en funktionell och behagfull scenplats i parkens norra del samt att ge det orangeri som byggdes till bomässan Bo01 en ny placering i parken. Ytorna omkring orangeriet ingick också i uppgiften.

Vi åstadkom ett behagligt och välanvänt parkrum där orangeriet ingår som en naturlig del med sina anslutande serveringsytor.

Orangeriet_Folkets-bspark-4
Orangeriet_Folkets-bspark-2

Boulebanor, Svenshögsparken

Svenhogsparken_boule

 

Bouleföreningen Smekulan i Burlöv behövde fler banor. Ett samarbete med Burlövs Kommun och Burlövsbostäder ledde till att 20 banor och ett klubbhus kunde anläggas i en befintlig park, Svenshögsparken.

Banorna strålar ut från en cirkulär plats där klubbhuset är beläget. Befintliga träd har kompletterats med plataner som förstärker cirkelformen.

I anslutning till boulebanorna har en småbarnslek och en fruktträdsplantering anlagts. I anläggningen ingår även grillplats och gott om sittplatser i söderläge.

Boulebanorna är öppen för allmänheten. Eleverna i den närliggande skolan har erbjudits undervisning i boule av de föreningsaktiva.

Torups frilufsområde

torupsfrilufs

Det gamla magasinet i Torup innehåller servering och motionsanläggning. Framför den färdigställdes 1998 en uteservering med syfte att rymma många. Platsen har senare kompletterats med en småbarnslek. Mindre kompletteringar som informationstavlor, och staket har utformats med ett genomgående uttryck.

Torups-bsfriluftsomr-aade-3
Torups-bsfriluftsomr-aade-2

Pildammsteatern, Malmö

header

Pildammsteaterns scen behövde rustas och anpassas till sin funktion som välanvänd sommar- utescen. Väderskydd, goda backstage-funktioner, handikappanpassning och permanent plats för mixer- bord ingick i uppgiften. Stor hänsyn togs till platsens historia vid utformning och materialval.

Pildammsteatern_Malm-oe-3

Pildammsteatern_Malm-oe-4

 

Riseberga Sydost, Malmö

header

I samband med exploatering av ett grönområde för småhus i Riseberga i Malmö anlades en bostadsnära park med gång- och cykelstråk, planteringar och en närlekplats. I uppdraget ingick också att lösa problemet med buller från den närliggande Sallerupsvägen.

Träd av olika arter står i ett rutnät över hela parken. En liten skog av vide anlades, den utgör en egen värld i sig. I den finns mindre rum med linbana, klätternät och labyrint. Rummen är förbundna med smala stigar i bark.

Risebergaparken-2

Risebergaparken-3

Gabionsegment Malmö

header

Anläggningen vid Malmöhus slott är en rekonstruktion av 1600-talets befästningsvallar. Den rekonstruerade delen av vallen är en så kallad kurtin. Den löpte mellan de bägge bastionerna Carolus och Carl Gustaf. Framför kurtinen i vallgraven låg en så kallad ravelin eller utanverk genom vilken man kom in i staden. I ändarna på kurtinen stod kanoner som kunde nå en fiende som trängt in i ravelinen.

Den 26 februari 1658 slöts freden i Roskilde där Danmark fick överlämna Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm till Sverige. Malmö var vid denna tid Danmarks andra stad med omkring 5 000 invånare. Den 1 mars 1658 överlämnades Malmöhus till svenska trupper och den 9 mars tågade den svenske kungen Carl X Gustaf in i staden.

Malmö var vid den här tiden en fästning, omgiven av vallar. Dessa var dock omoderna, och för att motstå fientliga an- fall behövde försvarsanläggningarna förbättras.

Kungen gav nu order om att göra ett förslag till förstärkning av Malmös befästningar. Mot land skulle staden förses med en yttre ring av utskjutande befästningsanläggningar, så kallade bastioner. Även mot havet planerades ett system med bastioner.

Under de kommande åren arbetade hundratals man med byggnaderna. Malmöhus omgavs nu av en stor vallfyrkant med bastioner i varje hörn. Arbetena med befästningarna runt Malmöhus var klara 1665 medan anläggningarna runt själva staden var färdiga först 1697.

Malmö upphörde som fästning 1804. De närmaste åren revs befästningsverken runt staden. Vid Malmöhus behölls endast den inre vallen och vallgraven samt två kanontorn.

img1

img2

Williams Trädgård

En före detta handelsträdgård omformades till en mindre stadsdelspark. Stor hänsyn togs till dess historia, som därmed gav parken dess karaktär och tema.

header

Williams trg maj09 001

 

Williams trg maj09 006

Kungsparken i Malmö

Kungsparken

Som en del av ett större förändringsarbete för Kungsparken har gränserna mot omgivande gator fått nya planteringar. Perenna marktäckare och solitärbuskar ger karaktären av vildväxande skogsvegetation under de befintliga, skuggande träden. 240´000 lökar gav en överdådig blomsterprakt redan första säsongen.

Kungsparken-1

Kungsparken-3

Kungsparken-6
Kungsparken-5

Kungsparken-4
Kungsparken-2